Vadförstoring

Underbenens form och kontur präglas av benstommens och vadmusklernas storlek. Kraftiga underben kan i allmänhet inte minskas såvida inte storleken beror på fettansamlingar. En underutveckling av underbenens ben och muskler kan bero på antingen medfödda tillväxthämningar eller sjukdomstillstånd, som t ex polio eller förlamningar.

Nutidens kroppsbyggarkultur gör att man är mer medveten om olika muskelgruppers utseende, storlek och form och man kanske arbetar hårt och medvetet för att få önskad kontur. Kanske man inte uppnår sitt mål eller inte har tid att vidmakthålla det man uppnått.

Princip: Stora vadmuskeln, gastrocnemius, har anatomiskt två muskelbukar som går till respektive in- och utsidan av skenbenet vid knävecket och de förenas längre ned på underbenet i hälsenan. Lyftes muskelhinnan som ligger utanpå muskeln, kan ett hålrum skapas för ett eller två implantat utan att riskera att skada blodkärl eller nerver. Proteserna som användes är i allmänhet gjorda av fast men mjuk silikon. Proteserna anpassas till längden av befintlig muskel ned mot hälsenan således att protesen har muskeltäckning. I allmänhet användes ett implantat per muskelbuk för att efterlikna den naturliga formen så mycket som möjligt.

På grund av blodkärl och nerver kan nedre delen av underbenet inte bli föremål för förstoring.

Procedur: Genom ett 4-5 cm långt snitt i knävecket kan muskelhinnan spaltas och lyftas ganska enkelt. I detta hålrum införes en eller två halvfasta, en för varje muskelbuk, spolformade silikonimplantat allt efter önskad förstoring. Fickan och huden försluts med stygn. Ärret kommer att bli i det närmaste osynligt i knävecket. Ett fast cirkulärt bandage anläggs som man skall bära i en vecka.

Sängläge på kliniken i ett dygn.

Operationstid: 1 - 2 timmar.

Bedövning: Operationen kan utföras i lokalbedövning med kraftig lugnande intravenös medicinering eller i helnarkos.

EFTERFÖRLOPP

• Relativt stark spänningskänsla lokalt över vadmuskulaturen. I allmänhet kan denna kuperas med lättare smärtstillande medicin.
• Man skall inta horisontalläge med förhöjd benända som mycket som möjligt första veckan.
• Man får gå upp för toalettbesök och måltider.
• Efter första veckan kan man öka mobiliseringen efter förmåga och behov.
• Inga fysiska aktiviteter på 6 veckor.
• Sjukskrivning 1 - 3 veckor beroende på arbetsuppgifter.
• Kraftig svullnad av fötter och anklar förekommer de första veckorna.

KOMPLIKATIONER

Här anförda oönskade biologiska efterförlopp inträffar sällan men bör nämnas. Även andra onämnda kan förekomma. Man bör förstå, att kosmetisk kirurgi är ett hantverk, där visserligen vetenskapliga, vedertagna tekniker används, men där resultatet delvis är beroende av operatörens omdöme och skicklighet. Ogynnsamma, oönskade biologiska komplikationer kan inträffa, över vilka man ej har något inflytande. Dessa kalkylerade risker får man som patient ta. Kräver följder av oönskade biologiska förlopp korrektiva åtgärder, ingår kostnad härför ej i avtalat honorar.

Blödning: Vid alla operationer kan efterblödningar uppstå. Vid kraftig blödning måste såret öppnas igen. Dessa risker ökar vid medicinering med smärtstillande medicin och vitamin E. Blödningar kan försena läkningen och förorsaka ärrbildningar i underhuden, som kan kännas som ojämnheter under flera månader.

Iinfektion: Trots aseptisk teknik, kan vid alla operationer infektioner uppstå. Uppstår en infektion omkring en protes, läker denna ej ut med mindre protesen avlägsnas. Efter 2-3 månader kan protesen opereras in igen.

Kapselbildning: Kroppen omgärdar alla främmande föremål med ärrvävnad, en s.k. kapsel. Blir denna ärrvävnad tjock eller den krymper, kan protesen deformeras. Händer detta måste protesfickan vidgas operativt.

Dislokation: Implantatet kan i sällsynta fall förskjutas och ändra läge. Oftast beroende på direkt slag mot muskeln..

Ärrbildning: Ärren är alltid röda i upp till 3-4 månader och bleknar gradvis genom det första året. Direkt solbestrålning eller solarium mot ärren måste undvikas det första halvåret för att inte få permanent röda eller brunpigmenterade ärr. Ärren är i allmänhet mycket diskreta. Ärrkvaliteten kan av ogynnsamma biologiska faktorer påverkas negativt.

Känselpåverkan: En övergående känselnedsättning i huden nedom ärret är normalt förekommande. Ibland kan den förbli permanent.

Rökning: Rökning försämrar blodcirkulationen och påverkar sårläkningen negativt. Rökning bör därför undvikas.